Fördelen med den så kallade 4/3-standarden är att den gör det möjligt att bygga mycket kompakta spegelreflexkameror med små objektiv. Olympus E-410 är ett mycket bra exempel på just denna fördel. Det här är nämligen marknadens minsta spegelreflexkamera och jag brukar i vanliga fall kritisera just förminskningen av den här typen av kameror. En stor och rejäl spegel reflexkamera ger helt enkelt ett bättre grepp än en miniatyriserad dito. Olympus har dock på något konstigt sätt lyckats att skapa en ytterst greppvänlig kamera trots det lilla formatet. De strategiskt placerade gummiytorna på fram- och baksidan bidrar onekligen i det här fallet.

Kameran startar blixtsnabbt efter att du har vridit strömknappen till on-läget vilket gör att du utan problem kan fånga även de där riktigt snabba ögonblicksbilderna. Kameran erbjuder ett seriebildtagningsläge i högsta kvalitet på mellan 3,3 och 3,5 bilder per sekund beroende på om du fotograferar i JPEG eller RAWkvalitet. Vid fotografering i RAW upprätthålls hastigheten upp till 10 bilder och efter det går hastigheten ner till cirka 1 bild per sekund tills minneskortet är fullt. I JPEG-läget sjunker hastigheten först efter 30 tagna bilder och fortsätter sedan i cirka 2 bilder per sekund tills kortet är fullt. Seriebildtagningsprestandan är alltså klart godkänd vid en jämförelse med konkurrenterna i klassen. Autofokusen och slutarfördröjningen gjorde ett mycket bra jobb vilket resulterade i många skarpa bilder på rörliga motiv. Under rubriken bildkvalitet har jag dock en liten kommentar gällande fotografering med blixt inomhus.

Hantering och reglage
Olympus E-410 visade sig vara en mycket lättarbetad digitalkamera som trots sitt lilla format faktiskt sitter som gjuten i handen. På ovansidan sitter lägesväljaren som ger tillgång till ett helautomatiskt läge, de vanliga PASMlägena samt ett stort antal motivprogram. På ovansidan återfinns även kamerans enda inställningsratt (bländare i de manuella lägena ställs in med ratten i kombination med exponeringskompensationsknappen på ovansidan). Till vänster om den inbyggda blixten sitter dessutom knappar för inställning av blixtläge och matningsmetod.

Baksidan är förhållandevis ren från knappar och det beror på att de viktigaste inställningarna som exempelvis ISO, vitbalans, ljusmätningsmetod och bildkvalitet nås genom att du trycker på fyrvägskontrollens mittenknapp. Då kan du via en meny göra de olika inställningarna. Standardläget erbjuder 10 inställningar och trycker du på info-knappen till vänster om LCD-skärmen utökas listan med 8 inställningar. Olympus är inte ensamma om den här lösningen och jag brukar vara lite kritisk då jag personligen föredrar dedikerade knappar. Man kommer dock ganska snabbt in i arbetssättet. 2,5-tumsskärmen är förhållandevis ljusstark men har en förmåga att lura dig att tro att tagna bilder utomhus är aningen underexponerade vilket inte stämmer i de fl esta lägen. Ljusmätningssystemet gör nämligen genomgående ett alldeles utmärkt jobb.

En nyhet vid en jämförelse med föregångaren är att E-410 erbjuder Live View. Det innebär alltså att du kan använda LCD-skärmen för att fånga motivet och sedan ta bilden. Den här möjligheten uppskattade jag extra mycket vid fotografering av stillastående motiv när kameran var placerad på stativ. Kameran innehåller dock inte någon optisk bildstabilisator som E-400 men goda prestanda vid högre ISO-tal väger i viss mån upp detta. Via menyknappen till vänster om LCDskärmen kommer du åt ytterligare ett antal inställningar. Där kan du exempelvis välja mellan bildinställningarna livlig, naturlig, dämpad och monoton. Respektive inställning går dessutom att fininställa med parametrarna kontrast, skärpa och mättnad. Jag noterar även att det är möjligt att välja fotografering med både JPEG- och RAW samtidigt där JPEG-kvaliteten går att ställa in separat.

Lite intressant i sammanhanget är att Olympus E-410 erbjuder två olika typer av kortplatser. Förutom den för Olympus standardiserade xD-kortplatsen erbjuds nämligen även en CompactFlash-kortplats. Batterikapaciteten får dessutom beskrivas som mycket bra. Tester enligt CIPA-standarden anger 500 bilder per laddning men under mitt test tog jag en bit över 600 bilder utan att behöva ladda batteriet. Jag använde dock inte Live-View-funktionen under testet. Med kameran följer programmet Olympus Master 2. Det erbjuder bland annat hantering och justering av kamerans RAW-filer. Programmet innehåller en hel del funktioner för finjustering av RAW-filer och visade sig vara förhållandevis snabbt. De viktigaste funktionerna finns i programmet men skulle du ändå inte vara nöjd så erbjuder Olympus det mer avancerade programmet Olympus Studio. Det innehåller bland annat en batch-funktion och möjligheten att hantera kameran direkt från datorn. En testversion av Olympus Studio följer med när du köper en Olympus E410.

Bildkvalitet
Olympus E-410 tar mycket bra utomhusbilder med mättade och korrekt återgivna färger i de flesta lägen. Just mättnadsgraden kan dock behöva ställas ner då normalinställningen i vissa lägen tenderar att ge ett alltför livligt resultat. Även kontrasten får mer än godkänt och jag kan notera att kameran inte har något som helst problem med kromatisk aberration (lila överstrålning) i kontrastrika områden.En positiv detalj jag upptäckte vid utomhusfotograferingen var de två extra ljusmätningsmetoderna. Kameran erbjuder nämligen vid sidan om de tre vanliga ljusmätningsmetoderna även spotmätning av motiv med extra ljus bakgrund samt spotmätning av motiv med extra mörk bakgrund.

Även inomhusbilderna får mer än godkänt och den inbyggda blixten visade sig mycket kraftfull vilket var extra praktiskt i fotograferingssituationer med sämre upplysta motiv. En lite irriterande sak är dock kamerans autofokusmätning inomhus vilken tar hjälp av blixten. Den sistnämnda skickar i det läget ut ett antal blixtar i tät följd för att kameran på så sätt ska kunna mäta rätt. Det bra i sammanhanget är att kameran klarar att mäta korrekt även i mycket dåligt ljus. Nackdelen är dock att den stroboskopliknande blixtsekvensen både förblindar och irriterar ganska mycket. Resultatet blir dock mycket bra så det känns som om man får ta det goda med det onda i det här fallet.

Porträttbilder innehåller korrekt återgivna hudtoner och det gäller både inom- och utomhus. I porträttläget bländar blixten ner på ett korrekt sätt vid fotografering inomhus för att man ska undvika utfrätta bilder. Som nämndes i inledningen erbjuder kameran en snabb autofokus. Precis som många andra kameror i den här klassen arbetar Olympus E-410 med enbart tre fokuspunkter och det känns dock lite i minsta laget. Ett par punkter till hade varit välkommet. Det standardiserade ISO-testet visar att brus dyker upp först vid ISO 800 och däröver ökar det markant. Det innebär dock ett klart godkänt betyg för ISO-prestandan.





Publicerad i DigitalFoto 2007-07 - Du kan beställa det här